Idag är det farfars födelsedag. Det kändes så konstigt, att inte kunna gratta honom på samma sätt. Han finns inte mer. Jag insåg inte hur tuff hans födelsedag skulle bli förrän idag. Jag höll mig lite tyst och nedstämd idag i skolan. Jag hade ingen glad känsla inom mig idag. Inget var som det skulle. Allt var bara fel idag... När pappa påminde mig om att farfar fyllde år idag så kände jag en stor klump som dunsade ner i magen. När jag skulle lägga mig, slöt jag långsamt ögonen samtidigt som en tår sakta men säkert rann ner från ögat och landade på kudden. Jag ville bara bort, och slippa morgondagen. Och vet ni... Klumpen i magen sitter kvar. Men det är skönt att få skriva om det... Det är mitt sätt att må bra. Tack alla som läser det jag skriver. Men det som gjorde att dagen blev som tuffast, var nog att jag tänkte på två stycken som inte finns mer... Viktor. En lärare på skolan ser ut som honom, jag tänkte genast, "Ja! Viktor är här!" men det var inte han. Precis då kom jag på det. Han finns inte mer...
Grattis på födelsedagen käraste farfar! <3<3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar